1916

Teaterns historia

På tiljorna där Galenskaparna och After Shave trampar har tidigare storheter som Harriet Bosse, Ernst Rolf, Wilhelm Stenhammar och Karl Gerhard och många fler framträtt.

Den allra första premiären på Lorensbergsteatern ägde rum den 27 oktober 1916, och var förstås den allra ståtligaste. ”En konstens helgedom, ett diktens tempel”, dundrade Victor Sjöström i sitt inledningstal. Första föreställningen på landets modernaste teater kunde börja.

Teatern byggdes med amerikansk fart, som man kallade det då, när det arbetades i treskift. Hela byggnaden blev faktiskt klar på mindre än ett halvår. Och allt berodde egentligen på att en krögare ville fortsätta servera öl, nubbe och sill till de hungriga göteborgarna i Lorensbergsparken.

Den teaterintresserade Sophus Petersen, som drev värdshuset Lorensberg, hade erbjudit sig att bygga en ny dramatisk scen i parken under förutsättning att han fick sitt värdshuskontrakt förlängt med 15 år. Bygget som varit tänkt som ett provisorium tills staden skulle få en riktig Stadsteater, ritades av arkitekten Karl M Bengtsson.

Allt gick vägen och den 27 oktober 1916 gick ridån upp för August Strindbergs ”Ett drömspel”, regisserat av Mauritz Stiller med musik av Wilhelm Stenhammar, som också dirigerade föreställningen. Lorensbergsteatern kunde ståta med rikets första vridscen, en stor så kallad rundhorisont i fonden på scenen och ett stort modernt belysningsmaskineri. 1918 kom Per Lindberg till teatern och tillsammans med bland andra Knut Ström skapade han en modern teaterform. Den kallades ljusets revolution och uppfattades som rent trolleri av dåtidens publik, denna Knut Ströms tekniskt och artistiskt märkliga dekor, som fick liv av ljus, rörelse och musik.

Det var också många gästspel på Lorensbergsteatern. En ensemble från Moskvas Konstnärliga Teater var på besök och Ernst Rolf drog in på Lorensbergsteatern första gången 1918 och kom tillbaka 1926. Men när Stadsteatern stod färdig 1934 flyttade ensemble och teaterledning tvärs över gatan. Lorensbergsteatern förvandlades istället till en av landets modernaste biografer. Salongen skärmades av från scenen och scenhuset, som tillsammans med de halvcirkelformiga korridorerna och logerna senare kom att hysa Teaterhistoriska museet. 

Den 19 september 1934 visade Göteborgs allra förnämaste premiärbiograf, Lorensbergs Bio, ”Det hände en natt” med Clark Gable och Claudette Colbert, och salongen var fylld till sista plats. I 53 år visades här film till en dag i september då något hände. Den vita duken och några bänkrader lyftes undan för nu skulle det byggas en ny scen, för den gamla var ju på museum. Galenskaparna och After Shave tågade in med ”Stinsen brinner” och Lorensbergsteatern blev åter teater efter ett halvt sekel. Det var tänkt som en tillfällig lösning, men sedan 1987 driver Galenskaparnas och After Shaves produktionsbolag Kulturtuben teatern som också hålls öppen för andra uppsättningar. Lorensbergsteatern har sedan dess haft ett synnerligen aktivt liv. 

På senare år har Kulturtuben och Higab gjort stora investeringar för att renovera teaterns publika utrymmen, biljettkassan och teaterns ljud- och ljusanläggning. Visserligen försvann maskineriet som drev vridscenen 1935, men det moderna teatermaskineri som i dag döljs bland kulisserna skulle säkerligen få herrarna Lindberg, Ström och Hammarén att gnugga händerna av förtjusning.
 

I vårt Jubileumsprogram kan du läsa om allt som hänt på Lorensbergsteatern under dessa 100 år. 

Vill du veta vilka produktioner som besökt teatern genom åren, klicka här.

 

Första teaterperioden 1916 - 1934

Lorensbergsteatern byggdes 1916 av krögaren och visionären Sophus Petersén. Han drev redan Värdshuset i Lorensbergsparken och hade hört ryktas att politikerna ville förändra parken. För att få fortsätta med ytterligare nöjen och blidka politikerna lät han bygga teatern med "amerikansk fart". Det innebar treskift och hårt arbete. På mindre än 6 månader stod Lorensbergsteatern klar. Invigningspjäs var Strindbergs Ett drömspel, den 27 oktober 1916. Den åtföljdes av många fantastiska produktioner. Lorensbergsteatern blev snabbt känd som scenen med moderna lösningar och fantastiska scenografier.
 

Bioperioden 1934 - 1987

Lorensbergsteatern blev Lorensbergs Bio 1934, när Göteborgs Stadsteater stod klar på Götaplatsen. Scenen gränsades av med hjälp av järnridån och bioduken sattes upp framför. Genast blev Lorensbergs Bio en av de finaste s k premiärbiograferna i Göteborg. Första spelfilmen var "Det hände en natt" med Claudette Colbert och Clark Gable i huvudrollerna. Premiärerna avlöste varandra och dekorationerna utanför teatern blev allt mer spektakulära. Bio blev det stora folknöjet.

Andra teaterperioden 1987 - 2016

I juni 1987 hade Galenskaparnas och After Shave första långfilm Leif premiär - på Lorensbergs Bio. Ensemblen kände genast att den gamla teaterlokalen hade något visst. Efter en kort förhandlingt med Svensk Filmindustri, blev ett andrahandskontrakt skrivet. "Stinsen brinner" hade premiär i oktober samma år. De första bänkraderna flyttades ut och en provisorisk scen byggdes framför järnridån, för bakom var Teaterhistoriska museet kvar. Det blev 634 platser kvar till publiken och de vallfärdade. Efter drygt två intensiva år, med 6 föreställningar i veckan, flyttade produktionen upp till Stockholm. För att teatern skulle fortsätta leva, hyrdes den ut till bl a Dramaten. Därefter följde gästspel och egna produktioner hand i hand. 1993 flyttade Teaterhistoriska museet ut från delar av huset och hela scenen kunde äntligen tas i besittning.

Teaterglimtar

Vår 100-åring har många spännande vinklar och vrår, både ur arkitektonisk och teaterteknisk synvinkel. Vi har filmat korta snuttar från olika ställen i vårt fina hus.