Första teaterperioden 1916 - 1934

Lorensbergsteatern byggdes 1916 av krögaren och visionären Sophus Petersén. Han drev redan Värdshuset i Lorensbergsparken och hade hört ryktas att politikerna ville förändra parken. För att få fortsätta med ytterligare nöjen och blidka politikerna lät han bygga teatern med "amerikansk fart". Det innebar treskift och hårt arbete. På mindre än 6 månader stod Lorensbergsteatern klar. Invigningspjäs var Strindbergs Ett drömspel, den 27 oktober 1916. Den åtföljdes av många fantastiska produktioner. Lorensbergsteatern blev snabbt känd som scenen med moderna lösningar och fantastiska scenografier.
 

Karl M Bengtsson, arkitekten som ritade huset, hade från början tänkt sig ett trähus. Brandmyndigheterna motsatte sig detta och bygget fördyrades med, i dagens pengavärde, ca 30 miljoner kronor. Alltihop byggdes i armerad betong och sten. Den byggdes, trots detta, på knappt 6 månader. Arbetarna belönades med öl, snaps och smörgås för att orka hålla takten. Dock fick stimulansen i form av sprit tas bort ganska omgående, för effekten blev den motsatta. 

Salongen byggdes som en "demokratisk salong" det vill säga det fanns inga loger eller överskjutande balkonger. Alla skulle se lika bra. Arktitekt Bengtsson lade fram ritningarna för politikerna, som ansåg att det inte gick att ha en dylik demokrati. Därför ritades i stället en förhöjning in, det som idag kallas balkong. Dit gick egna trappor och det blev egna ingångsdörrar samt egna biljettkassor. Efter ett år ansåg det "fina" folket i stan att skillnaderna inte var tillräckligt stora och då byggdes parketten om till att bli främre och övre parkett. Enligt en artikel i Göteborgsposten var det så att "den som önskar sitta på parkett, men inte av ena eller andra anledningen vill eller kan göra toalett för parkettplats, har här goda platser som icke medför nedre parketts förpliktelser i avseende på toaletten".
Maskinerierna på scenen, i form av motordriven vridscen, omfattande belysningsutrustning och ett klurigt överbyggt orkesterdike, var liksom den enorma ljuskronan i salongen, norra Europas modernaste. Bland annat detta lockade så småningom storheter som Per Lindberg och Knut Ström till Lorensbergsteatern och under 20-talet var det den mest omskrivna scenen i Sverige.

Produktionerna avlöste varandra i rasande takt och allt eftersom åren gick blev teatern en talteater av rang. Dock hade staden under slutet av 20-talet bestämt sig för att lämna "provisoriet" och bygga en Stadsteater. Den stod klar 1934. Då flyttade ensemblen över till det som fortfarande idag är Göteborgs Stadsteater och Lorensbergsteatern blev Lorensbergs Bio.

1916 - Mauritz Stiller teaterns första regissör och konstnärlige ledare.
1916 - Mauritz Stiller
1916 - Victor Sjöström invigningstalade 1916 och även 1934.
1916 - Victor Sjöström
1916 - Wilhelm Stenhammar skrev musiken till bl a Ett drömspel.
1916 - Wilhelm Stenhammar
1917 Anders de Wahl och Harry Roeck Hansen i pjäsen Anatol
1917 Anders de Wahl och Harry Roeck Hansen
1917 Gerda Lundeqvist i Fru Inger till Östråt
1917 Gerda Lundeqvist i Fru Inger till Östråt
1917 Max Reinhardt, banbrytande regissör, gästspelade 1917-18
1917 Max Reinhardt, banbrytande regissör, gästspelade 1917-18
1918 Anders Henriksson, skådespelare, i Fata Morgana
1918 Anders Henriksson, skådespelare i Fata Morgana
1919-20 Personalen utanför entrén.
1919-20 Personalen utanför entrén.
1919-1923 Per Lindberg, framgångsrik teaterchef
1919-1923 Per Lindberg, framgångsrik teaterchef
 1920 Olof Sandborg, skådespelare i Mäster Olof
1920 Olof Sandborg, skådespelare i Mäster Olof
1920 Repetitionsbild när Knut Ström regisserar Danton
1920 Repetitionsbild när Knut Ström regisserar Danton
1920 Som ni behagar, regi Per Lindberg
1920 Som ni behagar, regi Per Lindberg
1921 Martin Ericsson och Karin Molander i Chitra
1921 Martin Ericsson och Karin Molander i Chitra
1924 Gabriel Alw och Gösta Cederlund i Stora Landsvägen
1924 Gabriel Alw och Gösta Cederlund i Stora Landsvägen
1925 Harriet Bosse i Balkongen
1925 Harriet Bosse i Balkongen
1926 Edvin Adolphson och Elsa Widborg i Mrs Cheyneys sista kupp
1926 Edvin Adolphson och Elsa Widborg i Mrs Cheyneys sista kupp
1926 Rolf-Revyn
1926 Rolf-Revyn
1926 Ernst Rolf
1926 Ernst Rolf
1926-1934 Torsten Hammarén, teaterchef och Knut Ström, regissör-scenograf
1926-1934 Torsten Hammarén, teaterchef och Knut Ström, regissör-scenograf
1927 Wanda Rothgardt och Semmy Friedman i Din nästas fästmö
1927 Wanda Rothgardt och Semmy Friedman i Din nästas fästmö
1928-1929 Georg Rydeberg var elev på Lorensbergsteatern
1928-1929 Georg Rydeberg var elev på Lorensbergsteatern
1931 Ivar Kåge och Tora Teje i En själ i nöd
1931 Ivar Kåge och Tora Teje i En själ i nöd
1931 Sven Miliander i Faust
1931 Sven Miliander i Faust
1931 Lars Hansson, Olof Winnerstrand, Renée Björling och Karin Carlsson (Kavli) i Fadershjärtat
1931 Lars Hansson m fl i Fadershjärtat
1932 Benkt-Åke Benktsson i Känslornas Marknad
1932 Benkt-Åke Benktsson i Känslornas Marknad
1932 Pauline Brunius och Göta Hoving i När det unga vinet blommar
1932 Pauline Brunius och Göta Hoving i När det unga vinet blommar
1932 Håkan Westergren, Inga Tidblad och Rune Carlsten i Fanny
1932 Håkan Westergren, Inga Tidblad och Rune Carlsten i Fanny
1933 Georg Blickingberg spelade Gud Fader som svart man i Guds gröna ängar, nazister och fascister demonstrerade utanför teatern
1933 Georg Blickingberg spelade Gud Fader som svart man i Guds gröna ängar, nazister och fascister demonstrerade utanför teatern
1933 Gösta Ekman d ä i Patrasket
1933 Gösta Ekman d ä i Patrasket
1933 Jussi Björling, solist i Göteborgs symfoniorkester, som huserade på Lorensbergsteatern innan Konserthuset stod klart.
1933 Jussi Björling, solist i Göteborgs symfoniorkester, som huserade på Lorensbergsteatern innan Konserthuset stod klart.